Tjoho!
Tänkte först skriva att man är vaken och varit det i ett par timmar, trots att
man inte kom i säng förrän vid 6:00 imorse.
Påfrestande med enbart nattinspelningar i kyla, inte så påklädda heller,
då det skall föreställa varma sommarnätter - vid en strand där
det blåser och känns ofta mer som vinter. ;)
Men men, det går bra, bara att kämpa på!
Tänkte också skriva ett litet utdrag ur boken "Medaljens baksida", boken
jag talade om
HÄR <---- länk där jag stod
modell för (som Sandra).Lite för att ni skall se att det inte är enbart "kristen propaganda".
Detta är när Sandra är i skolan, där flera elever är troende, Sandra har precis funnit
en tro i Gud, men vet inte hur hon skall hantera allt, och ingen av eleverna vet hennes nya insikt.
Skriver inte ned hela kapitlet,
men delar av kapitel 15:
"Noah hade förklarat för henne att tro och vetenskap inte var åtskilda åt men att tron är en övertygelse
om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.
Det hade Sandra tagit till sitt hjärta. Som hennes liv såg ut nu behövde hon hopp och en framtid att se fram emot.
Det hade gått så många år utan mening och innehåll.
Sandra suckade. Hennes mamma kunde vara snäll, men när hon hade sina perioder förvandlades
hon till ett monster. Sandra hade sett tillräckligt många fester där det spårade ut och
spritflaskorna avlöste varandra. Samma rullande schema verkade Ewa-Lena ha när det gällde
partners. Hon hade testat allt, och könet på på personen spelade inte någon roll.
Sandra hade sett män och kvinnor, äldre som yngre, komma och gå.
Sandra föraktade sin mamma och tänkte sticka hemifrån för gott så fort det gavs en möjlighet."
**Inne i klassrummet var det lika kallt som ute, Sandra satt ensam vid sin rad och det hade hon alltid gjort. Inga av hennes klasskamrater ville sitta vid den svarthåriga depprockaren som alltid fräste åt allt och alla"
"Någon som däremot kunde konsten att krossa en ungdoms åsikt och framtidstro, var Sandras
religions- och filosofilärare Evert Magnusson. Han hade fem år kvar till pensionen och brukade ofta säga högt hur
skönt det skulle bli att slippa eleverna.**
**Evert var en stark anhängare av evolutionen och Big Bang-teorin, och lät eleverna veta det.
Han missade aldrig en chans att skälla ut en elev med en annan åsikt.**
**-"Så bara för att du själv har problem med kristen tro så är det okej att häckla den? Du hänger alltså ut hela den kristna tron på grund av en vers som du tolkar in så att den passar ditt eget sammanhang. Det är patetiskt.
Du behöver läsa Bibeln och förstå vad den kan göra med ditt liv. Du behöver möta Jesus.", hördes en röst längst ner i klassrummet.
Hela klassen vände sina huvuden och tittade mot hörnet.
Sandra såg förvånat upp och hennes ansiktsuttryck var en sammansmältning av förvåning och rädsla. Alla
tittade på henne. Vad hade hon sagt? Hade orden kommit ur hennes mun?
-"Ursäkta mig?", sa Evert och gick snabbt ner halvvägs i gången mellan stolarna utan att ta hänsyn om han stötte ihop med någon elev. Sandra såg på honom och i ögonvrån såg hon hur hennes finare klasskamrater började viska och fnittra.
-"Du hörde mig första gången", sa Sandra irriterat.
-"Sandra, vad är det du säger? Du har alltid tyckt illa om religion. Det enda du bryr dig om är dig själv. Varför visar du plötsligt intresse för religion?"
Sandras ögon smalnade och hon kände vreden stiga inom sig.
-"Lägg ner! Säg inte åt mig vad jag tycker och tänker", fräste hon argt. "Du kan predika din övertygelse där framme, men säg inte åt mig vad jag ska tro, väste hon mellan tänderna.**
"När det hade lagt sig vände han sig mot Sandra igen och slet åt sig hennes mössa.
-"Här inne har vi inte mössor på oss."
Han slängde den nonchalant på bänken och synade henne.
-"Om du nu tycker att Jesus är så bra, varför lever du som du gör då? Varför hoppa från bron om du tror på en kärleksfull Gud? Varför skära sig om du tror att Jesus är med dig alla dagar till tidens slut? Nyheter, flicka lilla, din Jesus är död. Han dog och ligger begravd."
Det tog två sekunder för Sandra att inse kraften i hans uttalande.**
**Hon reste på sig snabbt och tog tag i sin bänk. Med vilda armar tog hon tag i den och vräkte bordet
i väggen. En tavla ramlade ned och splittrades.**
**Evert gick fram och tog tag i Sandras överarm. Hennes kropp stelnade till, armarnas muskler spändes, och hennes mun började producera saliv och ögonen var fulla av gift.
-"Du släpper mig på en gång!", morrade hon och försökte rycka åt sig armen.
Everts grepp hårdnade och han började dra med sig Sandra mot dörren.**
**Hon hade inget emot att lämna klassrummet, men hon hatade och fobisk skräck för påtvingad kroppskontakt, särskilt av män. Hon slet som ett skadat djur för att komma loss ur fällan hon satt fast i.
Två killar som satt vid dörren såg på varandra och reste på sig.**
Skriv gärna vad ni tyckte om detta utdrag och jag kan skicka vidare
era synpunkter till författaren! =D
Förlåt... igen..
