Skriver ni om allt i er blogg??

Det kan väl inte bara vara jag som inte
bloggar om varenda liten aspekt om
mitt liv?

"Undanhåller" viss information för att
man skäms, är obekväm med
sanningen och helt enkelt väljer att
inte skriva om allt.

Eller skriver ni om allt i era liv?

Känns som att vissa saker är för
"pinsamma" att skriva om här.
Jag delar med mig av väldigt mycket här
i bloggen, men det finns detaljer som är
för avgörande.

Saker som är för jobbiga.
Som ni säkert ändå inte vill läsa om.

Hej!



Jag är en av dem som inte skriver allt om mitt liv, men rätt mycket ändå. Någonstans blir det som du skriver pinsamt, avgörande och jobbigt och sedan finns det vissa "nyfikna" här i staden som inte jag tycker ska få veta för mycket.



Kram till dig du fina!

Sv: Jag förstår. Jag diggar din blogg oavsett iaf =)

Sv; okej vilket jobbigt läge!

Jag tänker hela tiden, har alltid tanakr i huvudet som säger att jag inte ska äta mycket och att hunger känslan är bra, jag mår illa om jag inte är hungrig :) Men klart de går i perioder!

SV: jo rösterna är väldigt läskiga! och svåra att stå emot

Exakt vad det var för sorts tabletter behåller jag för mig själv - jag vill inte att du eller någon annan ska köpa dem. Jag fick hjärtklappning av dem, och mådde jättedåligt...

Jag skriver om mycket, men inte det jag skäms mycket över.

Men skriva bara det du känner för och när du känner för det.

Boken handlar om Esther som vinner nån skit i New York när hon sedan kommer hem sjunker hon in i en väldigt konstig depression. Hon har många värderangar som inte stämmer in med 1040-50talets värderingar och hon blir allt konstigare och konstigare. Hon börjar ljuga, försöker ta sitt liv och hamnar på psykhem (som såg ganska annorlunda ut på den tiden) Kolla in den, den är ganska kort :)



Sylvia Plath - Glaskupan

SJUKT snygg design! Älskar menyn. Snygg bloggerska med för den delen! :D

SV: ja det är ganska läskigt hur mkt dom kan bestämma över en! Och vad dom kan få en att göra. usch!

Tack snälla! Jätteglad blev jag :)

Jag skriver inte om allt. Ibland låser jag vissa inlägg för att inte alla ska kunna läsa det, men att jag kanske ändå vill dela med mig till några.

Jag skriver inte om allt. Ibland låser jag vissa inlägg för att inte alla ska kunna läsa det, men att jag kanske ändå vill dela med mig till några.

Jag förstår precis hur du tänker. Jag skriver om mycket, men långtifrån allt! Även om jag säkert ibland kan verka alldeles för öppen i bloggen så är det i princip alltid detaljer och grejer som jag lämnar utanför, just för att man inte vet vem som läser och för att det kan skada andra personer än mig själv.

Jag väljer nog att inte säga något om de där tabletterna... Hoppas att du får en bra vecka! :)

svar: ja, det är jättesvår avvägning! nu har jag inte alls en stor blogg så jag har ju egentligen ingen press på att det måste vara intressant eller så, men ändå.. man vill ju att dom som klickar sig in och läser faktiskt ska få en rättvis bild av vem man är! även om man inte skriver för andras skull utan bara för sin egen och utgår från sig själv.. svårt det där!

Jag skriver om ganska mycket, men i mina texter brukar folk säga att man förstår känslorna jag skriver om men aldirg vad som hänt riktigt eller om det är något i det förflutna eller i nu tid. Gillar att ha det lite så iallfall.



SVAR: Aw tack. Ja knappar gillas ;)

SV: jo jag hoppas också jag slipper dom här rösterna snart! kram

Man kan ju ha en fin vecka utan spendera ett enda öre, eller hur? :)



Jag är fortfarande sjuk, så jag ska mest vila och göra det nödvändigaste... Eventuellt ska jag en sväng till Ullared på torsdag, om jag känner att jag orkar med en heldag in action då...

Klart man lämnar lite därhän... finns ju fler än jag som är med på en del grejer dessutom;). Chokladen var finfin men slut nu=). Jag är en av dom som "inte vet", stadsmissonen då, vad gör dom??

Sv; vet inte om det är för att jag är så djupt inne i det men jag vill inte äta alls jag bryr mig inte om jag skulle slippa ångesten jag vill inte, om jag skulle äta når jag aldrig mitt mål, jag mår inte bra när jag är normal viktig. Men vad vet jag så är det för mig olika för alla ju.

Åh okej. Då har du "tur" att i alla fall bo på rätt ställe i hela vårt land då som har den möjligheten.



Nix, bor i Västerås, så är en bit bort.

kramar

Jag är väldigt öppen i min blogg. Men nej, jag skriver inte om allt. Inte för att jag skäms (vilket jag dock gör som du vet) utan av respekt för andra. Jag kan skriva om saker jag skäms över. Fast jag vill ofta radera det igen.

Jag skriver bara om det jag vill men mycket av sådant som känns väldigt privat kan jag beröra fast mest ytligt om du förstår hur jag menar. =)

SVAR;

ja visst är det så. tråkigt bara att man måste bli "utvärderad" på det sättet : /

Jag skriver inte om allt i bloggen då jag tycker att man inte ska vara allt för personlig.

Jag skriver inte allt, en del saker vill jag hålla för mig själv, mitt privatliv och så :)

Så mitt liv är inte bloggen den är bara en del av det. :)



Ja men precis. Och det märks på dem man pratat med att de lättar lite :)

Och jag som ser så snäll och glad ut hjälper bara till sättet :)



Haha ja precis, en tottohäst. :P

Ja eller hur väldigt tacksam, hon ville väl inte att jag skulle fläta svansen på na. :P men det gjorde jag ändå, och fint vart det :)

Jag har ju en skönhetsblogg, så där skriver jag bara om skönhet. Har även en "personlig" blogg. Men självklart skriver jag inte om varenda liten sak jag gör, eller hur dåligt man mår om man gör det.

Bloggar i all ära, men ett privatliv måste man ha :)

Jag skriver om MYCKET, men inte ALLT. Har haft läskiga stalkers osv

Mycket + MER skriver jag om i låsta bloggen!

Vissa saker är det inte meningen att ALLA ska veta, speciellt inte internet :) Man kanska kan skriva ytligt om det mesta men detaljerna kan man gott behålla själv!



SV; Ja jisses, trots smärtan så vill man ju bara ha mer. Så sjukt! Men tatueringar är nice så :) vad har du för några planer?

Haha, ja kossan är awesome. Retard-cow <3

Jag skriver om det mesta. Fast ibland skriver jag i gåtor, vecklar in sanningen i massa ord. När jag bara vill spy ord skriver jag i min lösenordsskyddade blogg som bara ett fåtal har tillgång till.

Uppskattar din ärlighet, att du berättar att vissa saker är för pinsamma. Kan nog vara klokt att ni ge ut för mycket, särskilt inte sånt som man ångrar att man skrev. Sen tycker jag att du visar prov på självinsikt när du själv ser att det finns saker som du, som alla andra, skulle kunna göra lite annorlunda. Om man ska beröra en publik på riktigt så finns det sällan ett mellanläge. Antingen så skriver man ner konkret fakta med distans samt lite reflektioner, eller så skriver man ut just ALLT, ALLT och ALLT, kastar loss trots riskerna och även låter sig bli sårbar. Då gäller det verkligen att bara vara totalärlig, annars blir det bara magplask och folk vänder sig bort efter nåt som verkligen är ärlig. Så tror jag. Sköt om DEJ!

Jag vet att du älskar min lagom kryptiskt utlämnande blogg!

(Och jag älskar din, oavsett hur och vad du skriver, antar jag.)

Och...STOR puss och kram för jag saknar dig så i natten!!

Jag är ganska öppen men jag skriver definitivt inte om allt. Vissa saker är för skämmiga och andra kan man inte alltid förklara eller sätta ord på.

Tycker du skriver rätt mycket, jag är ju en sådan här tråkmåns som nästan inte skrivet något privat alls...

Inte allt, men mycket delar jag med mig av.

Skriver inte heller om allt i min blogg, för vill inte

att min blogg ska bli en triggare på ett negativt sätt.

Men jag skriver ändå väldigt öppet, framförallt om

mig själv, kan jag känna.

Men ja, vissa detaljer utelämnar jag inte.

Sv; Alla väljer ju hur mycket dom vill skriva (Glömde skriva det i kommentaren hehe) om sitt liv. Jag tycker i alla fall att du är öppen på ett bra sätt. Men det finns ju dom som kan vara alltför öppna i sina bloggar, om sina liv som tex sina sexliv osv. Detta är nog ändå ett ganska intressant ämne att Prata/diskutera om för, hur öppen ska man vara? Hehe kommer nog föra en diskussion med mig själv eller någon om detta ämne.

Nej, jag gör det oxå. Mitt liv verkar perfekt. Så fan heller.

Alla vi som bloggar är ju väldigt offentliga... Sedan så är det upp till oss själva hur mycket vi vill dela med oss. Jag har märkt att folk inte vill läsa så mycket om smärta, det "mörka" och tråkiga så jag försöker varva med glada och roliga inlägg. Det är ju trots allt det som gör att vi klarar dagen och ser framåt. Mycket beror också på vem som klickar in sig på ens sida... :)) Fortsätt göra exakt som du SJÄLV känner, det är det enda rätta! Kram

Jag skriver om mycket, men inte om allt. Vissa säger att jag är FÖR öppen i bloggen, men det är mycket dom inte vet... Skulle jag berätta om alla konstiga saker så skulle det

nog inte gå så bra, har ju två barn. ;)



Kram