Konstigt..

Taggar:
Bloglovin
Nu efter flytten känns det konstigt.
Är inte längre säker på hur bra det känns att
bo här - ensam...
Vill ju inte heller "flippa ur" och börja missbruka tabletter igen,
skada mig eller liknande.

Men känns som att chansen är rätt stor.
Vet inte riktigt hur jag skall hantera det.
Har bott på hemmet så länge att det jämnt har
varit van vid att folk är överallt.

Nu känner jag mig sjukt ensam, tabletterna i hyllan
ropar på mig, den nya skolan hånar mig..
Inte än visserligen, men måndagen är skrämmande.

Och nästa fredag är... konstig !?



Vacker du är!

Jag tror att du klarar allt galant :)

2010-02-24 // 22:43:42

Ge det en chans, hoppas du klarar det!

Gäller att hitta spåret, trots att det är riktigt jävla svårt.



SV: Ja visst är det svårt, men jag har kommit ut ur det helvetet jag levt i i hela mitt liv.

Då får jag kalla mig överlevare, antar jag.



Tack :)

2010-02-24 // 23:07:56

Du är stark Eliza, du kommer att klara av detta. Jag förstår hur du känner, hur allt känns nytt, läskigt och främmande men du är en jätte trevlig tjej som kommer att hitta nya vänner i Uddevalla. Du hade säkert liknande tankar innan du kom till hemmet, vem skulle du prata med, går det att prata med någon där, kan man någonsin känna sig hemma där osv. men du vet ju nu med facit i hand att du lärde känna folk där och framför allt att du klarade ta dig igenom detta för det är inte enkelt. Okej att det kanske är lite skillnad att lära känna personerna på ett behandlingshem där alla har någon problematik eller så är det kanske ännu svårare där än på utsidan just pågrund av allas olika problematik. Ge detta en chans jag tror att du kommer trivas jätte bra i Uddevalla med skolan, lägenheter, nya vänner etc.



Du är saknad, inget är sig likt här men klarar jag av att inte hänga mig nu när inte du finns här och räddar mig så är jag helt säker på att du kommer att fixa livet på utsidan, det är inte enkelt det förstår jag och du kommer säkert få återfall i ditt dåliga mående men då vet du vart vi finns, då ska du höra av dig!



Många kramar från Bitte

2010-02-25 // 18:18:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback